Uganda

Det uppstår många frågor. Men det finns också många svar. 
 
Fyra månader efter vi besökte La Reunion tog vi flyget mot både annan longitud och annan latitud. Också en annan kontinent. Reunion är av en historisk skitanledning ett franskt departement och tillhör Europa, medan Uganda tillhör Afrika. I Uganda heter valutan shilling och vi försökte lära oss språket luganda. Ordet vi mest fick höra var mzungu. Det betyder vitansikte, ungefär. 
 
Vi hade stora förhoppningar. En dag efter hemkomst kan vi inte komma på en som inte infriades. Många komponenter bidrog till att resan blev som den blev. Men hade människorna hatat oss eller om naturen varit vissen är det sannolikt att detta inlägg inte kommit vid den här tidpunkten. 
 
En ungdomlig besatthet av Mörkrets hjärta gjorde självklart resan till grannlandet än mer intressant. Men också än mer ifrågasättande. Vi var ju alla vitansikten och hade kanske ett ansvar för den bisarra och groteska dåtid som våra anfäder skapat. Även om det kan låta patetiskt var den en moralisk prövning att åka dit. Men vi gjorde det. Och vi gjorde det med Ninas mors bror Staffan och hans fru Erika, samt Erikas dotter Sara. Vi besökte deras tidigare grannar i Bryssel, Kristian, Coralie och Pierre. 
 
Vi fick se lycka. Lycka på riktigt. Vi fick se fattigdom. Fattigdom som betydde att inte ens ha en möjlighet att så något i jorden som man inte ens hade för att det inte fanns vatten att vattna fröna man inte hade råd att köpa för att så i jorden man inte hade. Vi såg ändå lycka. Lycka på riktigt. 
 
 
Vi hade turen att besöka människor som hade vistats i landet under lång tid. Det betydde att tio dagar kändes som trettio. Vi besökte ett barnhem, vi besökte en skola, vi besökte marknader och vi besökte ett sjukhem för skadade och utrotningshotade djur. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Även om vi måste finna oss i ohyggligheterna som skedde i nästintill alla afrikanska länder, är turismen en tanke på en ljusare framtid. Förvaltas pengarna från bland annat ättligar till kolonisatörerna på rätt sätt kan invånarna snart leva ett skäligt liv. Ett liv där man har rent vatten och mat för dagen lika säkert som att Nilens vatten fortsätter rinna med enorm kraft. 
Apropå Nilen besökte vi denna källa till egyptiska civilisationen under två dagar. Stämningen var magisk. Lugnet fanns tidigt under resan, men ett fullständigt stiltje infann sig så fort vi kom fram till denna enorma flod. 
 
 
 
 
När man är i Uganda har man även chansen att besöka ett utrotningshotat djur i det vilda: gorillan. Eftersom vi vill upptäcka hela världen vet man aldrig om vi återkommer till en plats, därför var det lika bra att besöka dem när vi var där.
 
 
 
 
 
 
 
 
Fantastiska Uganda! Enorma land!
 
 
 
 
 
 
Rötägg finns fortfarande. Kanske än fler nu än förr. Men Uganda utvecklas, det kan med säkerhet sägas. Att besöka ett land ger ett land pengar. Utan korruption kan pengarna investeras i projekt som gagnar befolkningen. Med korruption kan förhoppningsvis en del av pengarna gå till befolkningen. Det sistnämnda är nog fallet i de flesta av afrikas länder i dag. Men det kommer ändras. Det hoppas vi, och det tror vi med stora hjärtan på!
 
 
 
Hej då för den här gången!