exilium.blogg.se

Vi gar igenom tiden och tror att allt det basta inte hant oss. Ibland. Inte just nu. Eurforin vi fortfarande kanner tranger bort sorgen att det ar over, huvudvark fran for manga barbesok och gumpont av ytterligare arton timmar i ett bussate. Vagen dit var spanjorerna aldrig nadde ar nagot som aldrig kommer kunna forklaras i ord. Varken i en diskussion eller pa en blogg. Vi kan inte mala upp nagon bild for er. Men, vi ger er bilder. Dock, i detta inlagg far ni lasa om de tio dagar vi spenderade i Peru innan Cusco. Dessa ar nastan blasé passé.

 

Vi avslutade alltsa i ljuva Copacabana. Pa vara vasen solen lyste ner. Bussen tog oss nu vidare till Puno for att darefter byta till "Arequipa nasta". Ni har last om denna bussfard i ett tidigare inlagg. Arequipa ar en vacker stad, nast storst i Peru. Kanslan av by ar mer pataglig an stad, nagot som vi brukar gilla. 

En natt (03.00) tog vi buss till El Canon de Colca for att fa se varldens tyngsta fagel - Kondoren. Framme var vi runt kl nio, en sketen bussfard rikare. Kondorer fick vi se. Maktigt. Sen bar det av hemat igen. I efterhand ingen vidare utflykt det dar.

 

Efter Arequipa styrde vi kosan mot Ica. Efter att ha sett Peru i tva veckor borjar man bli orolig for hur utvecklingen kommer att forsatta.
Allan Edwall sjong
" Vi har startat en ny produktion pa forsok 
den ar lonsam som sakert ni vet.
Darfor ligger er hembygd i dimma och rok 
men den lattar er arbetsloshet.
Och vi kan knappast ra for att sma faglar dor 
det ar sadant som smafaglar gor."
Det finns inte mycket tanke pa varken miljo eller den enskilda manniskans rattigheter har. Valdigt mycket korruption och endast tanke pa att gora snabba pengar. Sorgligt men sant.

 

Vi bodde hemma hos en man vid namn Miguel i Ica. I en/ett gated community. Han var i princip sjalvforsorjande gallande frukt och gront. Till pa kopet fanns det hons, tuppar, hundar,katter och ander. Det var en harlig helg med Miguel, och efter pisco och tequila blev det minsann dans en natt ocksa. Dessforinnan hade vi besokt Huacachina dar vi sag varldsmasterskapen i sandboarding.

Paracas lag sedan geografiskt bast till sa dit anladde vi en dag. Har finns en nationalpark, mest bestande av oken pa land, dock ar det vattendelen som ar mest intressant har. Mangder av arter kan man se.

 I ovrigt sa finns det mer att onska av Paracas, liksom av hela sodra Peru.

 

Vi ber om ursakt for att det knappt finns nagra foto tagna under dessa dagar.

 

Nasta gang ar vi mer positiva, for da har vi namligen vagen till Machu Picchu att beratta om!

Besos!